Jag känner mig ur form. Sedan i onsdags förra veckan har jag var trött och känt mig skräpig i kroppen. I söndags kväll hade jag feberkänningar och trodde att det skulle bli influensa men det bryter aldrig ut. Igår satt jag på kontoret och kände mig tung i huvudet och rätt matt.
Idag är dagsformen ungefär likadan och frustrationen börjar gro. Ni vet när en börjar muttra om att ”om jag bara kunde få bli sjuk så det kan gå över någon gång då istället för att vara såhär varken eller” … Får sänka tempot en aning och se hur det utvecklas.
Förutom gröten i huvudet så glädjs jag över vår helg. Kim fyllde 30 år igår och eftersom han själv inte kräver något större firande har jag gjort mitt bästa för att uppvakta honom på olika sätt den senaste månaden. I helgen blev det många roliga aktiviteter som förgyllde på så många sätt.
Vi åkte slalom i Hammarbybacken, gjorde hemgjord pizza, spelade brädspel med syrran och hennes kille, käkade limecheesecake, gick en långpromenad, tog sovmorgon och pratade om bröllopet. Vi tog vara på varandra hade det jättebra helt enkelt. Önskar att helgen var längre.
Nu har jag bäddat ner mig i soffan med chaite och raggsockor. Tänker att jag får ge mig själv en dag i lugnt tempo och varva vila med några stunders jobb och hoppas att jag vaknar pigg imorgon igen. Heja!!
,. hur gött hade det varit att kliva ner till sjön och meta en timme eller två nu, bara sådär?
Hur mår ni? Vad tänker ni på?